Jag vill misshandla dig.

Jag vill misshandla dig för att visa hur mycket jag bryr mig om dig.

Jag vill hugga av ditt huvud.

Jag vill hugga av ditt huvud för att kunna känna din puls.

Jag vill döda dig.

Jag vill döda dig för att du ska fatta att jag älskar dig.

Jag vill mycket.

Jag vill att du ska vara stark.

Jag vill att du ska vara stark så jag bara kan få vara.

Jag vill.

Jag vill.

Jag vill.

Jag vill ha en liten tjej från rymden.

Jag vill göra hys med henne.

Hon är hungrig nu.

Andas ånga som smälter dig till grunden.

Endast det hon vill ha av dig blir kvar.

Klorna växer i snabb takt det finns inte en tanke att fila ner dom.

Hon behöver använda sina sylvasa naglar.

Hon behöver spy ur sig elden.

Hon vandrar spårlöst i en jakt utan mål.

Vem eller vad hon söker står utan svar.

Snart kommer det stå framför henne.

Det är mörkt och hon trivs dock långt ifrån nöjd.

Hon kan känna av att hon är inte är ensam.

Kom fram och möt mig!

Jag kommer slita armarna av dig, äta dina organ sedan rensa mina tänder med något av dina små ben.
Av din ryggkoterna gör jag ett andvändbart halsband.

Blir det några rester så tar råttorna hand om det.

Tvär mörkt.

Skönt med fantasi spya.

Jag skulle inte vilja möta den häxan.

Fem svarta små spindlar hade ramlat ur antagligen min egen ficka.

Där ligger jag i ett naket rum .

Två piller slängs upp på bordet och med kommmer spindlarna.

Först en den andra kom snabbt efter ,tredje fjärde och när jag undrar om det inte ska komma en femte så springer den över bordet.

Jag kommer ihåg detta ganska luddigt.

Det började inte i ett köpcentrum men det är där mitt minne är hyfsat med.

Glider omkring på ala Clas Olsson in the dream world.

Plockar på mig prylar med en vän och en lirare.

Det finns en lunch avdening.

Jag tycker att det känns som skolmat och tar för självklarhet att vi inte behöver betala.

Väll framme vid kassan så krävs vi på cash för käket endå.

Lätt irreterad blav jag.

Knat knat knat mot bussen och vidare.

Vi skippar bussen till en början och möts av en gammal vän.

Knatar tillsamans och babblar en sväng min plan hade blivit gjord på nåt vis.

Jag skulle visst med liraren hem till hans morsa och glo på en film.

Vi är ensamma i lägenheten.

Jag hade under samma dag kollat på scoobie doo det visste jag säkert.

Ur en medicin låda med askar efter veckans sju dagar ges jag två olika tabbleter

Den ena är medicin och den andra gör dig fläng.

Jag kommer ihåg hans rum ganska exakt.

Jag visste att jag hade varit där förut men då var allting anurlunda.

Inte bara hur det hade sett ut utan oxå själva känslan.

Nu var alla möbler borttagna.

Endast en smal säng ett litet bord med en vilnklad vit tv riktiad mot sängen var kvar.

Allting var vit.

Dock i en del olika nyanser av vit.

På vägarna syntes det tydliga spår av de övriga möblerna som hade stått där.

Vid hörnet nära fönstret kunde man urskilja två stora dekorations svalors konturer på väggen.

Dem hade antaglien stått på en hylla där.

Det var lite efter som kompisen frågar om jag är väck eller.

Jag skrattar till lite och lägger upp tabbletterna på bordet och berättar att jag inte tagit dom än.

Tätt efter kommer spindlarna.

Sekunden efter den femte spindeln springer över bordet så vaknar jag.

Om jag matar dig med min sked av kärlek och förståelse kommer du klara av att svälja då?

Det är jätte gott jag lovar.

Det kan göra ganska ont med det är massage för hjärta och själ.

Jag förstår att den mörka hörnan har blivit säker zon.

Livet är svårt när du är rädd för att leva det.

Låt tårarna födda lättnad och akseptans.

Min sked är kanske lite för vass.

Det är väldigt svårt för mig att slipa till den så att kanterna mjuknar.

Varie gång jag har försökt så blir kanten bara skarpare.

Jag är ju van att slipa knivar...

Far i helvete.

Jag kan inte ge dig ditt mod.

Jag kan inte ge dig en värld du vill leva i.

Jag kan bara erbjuda dig min sked.

Rädslor och ångest har gjort dig handikapad.

Fast jag vet att även känslornas rehab fungerar.

Ångest födder ångest.

Rädsla födder rädsla.

Glädje födder glädje.

Mod födder mod.

Självhat är något av känslornas aids.

Har du fått viruset så kan det mycket väll vara så att du aldrig blir helt frisk igen.

Dock är jag säker på att det finns bromsmedicin.

Hopp

Kärlek

Mod

uppskatting

Tacksamhet

Tro

Är alla livsviktiga ingredienser.

Allt är gratis men kan vara svåra att finna om självhatet har hunnit sprida sig under för lång tid.

Snälla våga smaka på mig sked.

Det knepiga är att den där getingen är deprimerad.

Fett deprinerad.

Den där jäveln har tagit ångest till en ny nivå.

Egentligen borde jag bara slakta geting jäveln rakt av.

Slå sönder honom med en tidnning.

Problemet är att hans tagg är fucking livsfarlig (LIVSFARLIG).

Om jag skulle slår fel så kan han smitta mig med sig brutala ångest och den vill inte jag veta av.

Det lättaste sättet att lösa detta är att göra getingen vällmående igen.

Dock har jag väldigt svårt tro att jävlen vågar vara på den sidan.

Han känner sig trygg där nån stans i min skalle och gottar sig i gamla minnen som en hungrig stoner gottar sig i glass.

Vet faktist inte riktigt hur jag ska göra.

Har aldrig hört om en lyckad geting opration.

Slutar alltid i någon form av dödsfall.

Jag vill ju inte att han ska kola, bara flytta ut ur min skalle.

Jag kommer komma ihåg dig lilla geting jag lovar.

Det börjar bli dax för dig att åter igen lära dig att flyga.

Jag klarade det du kan oxå.

Stackars lilla geting var inte så rädd.

Du snackade lite om att du va en anka förut.

Jag blir orolig du är helt skitzad.

Ankor är mycker snällare än vad du är, dom är inte alls lika agressiva i sitt betende.

Du därimot är slug, labil, opålitlig och desperat.

Du kan få leva runt där i minneshålan ett tag till.

Men du måste börja visa lite respekt annars finns det en chans att du blir uppsagd väldiogt snart.

Än finns det broar fast hur länge din håller är nog en tidsfråga.

Men du har ju vingar så du behöver bara våga flyga över,det kan vara ganska kallt och riktigt blåsigt.

När du väll är över vattnet blir det varmare.

Du behöver bara våga ditt jävla ångest bi.

Börja leta efter tro hopp och kärlek så kommer vindarna bli mildare ju närmare du kommer.

I ca en kvart sov jag.

Om jag nu ska kalla det sova.

Jag skrek medvetet för att kunna vakna.

På nåt sett komist att det är ännu en dröm som får mig att knappa in skit på en skit blogg jag desutom glömt.

Kanske var det blogg jävelns sett att kräva sin rätt till existens.

Stängde av tvn för ca två timmar sen för att somna stenhårt.

Det borde vart busenkelt jag har ju fan två dagars baksmälla.

Det funka skit dåligt.

Tankarna lät alldeles för högt.

Som om dom inte ens var mina, mer som om nån ska snacka mig till sömns med hyfsat meningslöst svamel.

Jag slängs in i en dröm innan jag hunnit somna ordentligt.

Jag befinner mig i en ganska avklädd lägenhet. När jag kommer in i dunkla vardagsrummet sitter Ebba och Andreas i varsin soffa.

Jag har inte sett Andreas på över två år.

Stämingen är inte så jävla bra.

På bordet ligger det en påse med lite piller.

Vet inte vad det är för skit.

-Du vet att jag inte röker längre, men knarka ska vi fan kunna göra endå! säger Andreas nästan som en alvarlig order.

Jag hamnar i nån soffa och sen är det kört.

Det känns som elaka sågar i hjärnan,tilltäppt käft och kramper längst rygraden.Jag är rädd och det gör ont!Det här är inte kul!

Med lite anstränging får jag ut ett instänkt skrik och lyckas vakna.

Nu ska jag gå upp om två och en halv timme och har helt lagt ner hoppet om att kunna somna om denna natt/morgon.

Hasch jag saknar dig.

Jag och två vänner var på promenad i ett mycket märkligt landskap. Det låg en smula panik i luften. Vi gick snabbare men visste inte vart vi gick. På en klick ändras miljön och vi är nu på en stor bro men vilt vatten under oss. Att vattnet hadde röda strimmor likt blod i sig reagerade vi knappt på. En enorm man med en hund stor som en halv björn glodde in i oss bara tio meter ifrån oss. Vi gick rakt imot honom med lugn menalitet. Hej vi måste med bussen!- röt mannen till.

Buss?.-ropar jag likt ett frågeteken.

Nästa sekund kom et gul buss som tvärnitade framför oss.

En stressad thailenska satt vid ratten. Hoppa på fort vi har brottom! -skrek hon på engelska.

Samanlagt var det fyra unga thailenskor i bussen. Flickan vid ratten och tre utspridda vid bussens säten. Alla såg förskräkta ut.

Vi var till en början oförstående för det.Gles skog var vad vi såg flacka förbi när bussen svitchade förbi.

Vi saktade ner och möttes av en igenomträgande blod lukt mannens björn hund började skälla för fullt.

Mannen bet hunden i örat och han tysnade.

Vattnet brevid var nu blod forsar. Thailenskan brevid mig frågar törstigt om jag har vatten med mig. Jag hade ingenting med mig .

Hon blir rasande och börjar gråta.

Då börjar alla att gråta .

Till och med hunden grät.

Jag går längre fram i bussen som nu står stilla.

Vi möts av et tjock mur med galler för öppnigen.

Vart är vi?- frågar jag flickan vid ratten.

Vi måste igenom Syblods Staden.

Varför kalas den så?

Vi närmar oss tullen.

Jag hör skrik från gatan. Ser fingrar klippas ner i tull kassan.

Tullen gör allt till mos,pasta,tyg och cement.Alla måste lämna ifrån sig en kropps bit. Sedan äta i staden för att överleva i ut slussen.

De levande här syr ignom moset till pasta som vi måste äta.

Vi närmar oss. Jag förstår på sekunden varför alla gråter och skriker i panik .

Hunden!

Vi ger dom hunden!

Jag springer mot hunden och rafiki börjar redovisa hunden rättigheter.

Jag kan bara se moset forsa förbi.

Jag vaknar förskärkt och äklad.

Tur nog va det ju bara en dröm.

Peace.

Egentligen kanske jag borde gå i terapi för hatet jag bär inom mig.

Jag kommer aldrig gå i terapi.

Va fan ska jag annars med en blogg till?

Fan jag är så arg att jag måste ta en rökpaus i inlägget. Om jag fick hänga me Kjell en dag skulle livet va så mycket vackrare.

Ett litet klipp på Kjell för er som inte hunnit lära känna honom.

http://www.youtube.com/watch?v=Y90t5MFHtiE

Det finns fler saker som gör mig lycklig.

Jag har en lista.

Min önskelista

Diskokula

Gorilladräkt

Dynamit

Högtalare

Yxa

Granater

Knivar

Spikpistol

Meskalin

Treudd

Ibland är det jobbigt att se fula mäniskor med barn.

Du inser att personen måste ha haft samlag för att tillvärka barnet.

Genast blir du illamående av bilderna som dyker upp innan för ditt skalben.

Ibland är det jobbigt att ha en fungerande hjärna.

Peace, Love and understanding